Tag Archives: Bolån

Ingves: lånerallyt och klimathotet drivs av samma bränsle

27 Jun

I (ännu) en intervju varnar riksbankschef Stefan Ingves för svenskarnas belåning som blir allt värre ju högre bostadspriserna stiger (och räntan fortsätter vara så låg). Till DN’s Birgitta Forsberg säger han att det är samma sak som med global uppvärmning:

”Det kostar något idag för att vi ska undvika katastrofer om fem, tio, tjugo år. Men de som röstar om tjugo år är inte tillfrågade och politikerna vill inte ta kostnaden nu”

Och så tiotusenmiljarders-frågan ”När tror du det kraschar?”

”Man kan aldrig veta när eller om det kraschar, men ju mer lån i ekonomin desto större risk”

Jämförelsen med att göra något åt klimatförändringarna är intressant. Det kräver ju en hel del stålsättande idag för att vinna på det först imorgon. En klassiskt svår gren för det mänskliga psyket som ofta inte ens tar sig över startblocket innan ”njutningshjärnan” vinner över ”plikthjärnan”. Något alla som försökt sig på bantning är medvetna om. Vår hjärna suger på att diskontera framtiden. Och flockbeteendet vaggar in oss i tryggheten av att det ändå inte kan vara helt fel väg vi åker på. 

Var det inte någon rapport nyligen om att bostadspriserna skulle fortsätta upp 5%/år de kommande fem åren? Och det är ju ovanligt kallt i fjällen just nu med mycket snö mitt i sommaren. Äh, en pralin till kan väl inte skada..?

Annonser

Svenska bolån dyra i nordisk jämförelse

29 Maj

Nyligen kom Finansinspektionen med sin rapport som visade på att de svenska bankernas lönsamhet från den allt viktigare bolåneverksamheten ligger på rekordhöga nivåer. TT har tittat på hur det ser ut i andra länder för att se om bostadsköparna betalar lika mycket där. Svaret är nej. Det är inte jättelätt att jämföra bankernas redovisning, men helhetsbilden är ändå tydlig:

-Bankernas intjäning på bolån är bäst i Sverige. Om det råder inga tvivel, enligt bankanalytikern Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas. 

Bankerna tar ut rekordmycket för bolånen

9 Maj

Finansinspektionens senaste rapport över bankernas bruttomarginaler på bolån, som mäter bankernas faktiska utlåningsränta minus deras finansieringskostnad, visar att de skär emellan rekordmycket. 

”Det förefaller som att bankerna prissätter bolånen lite högre vad gäller bruttomarginalen. Det ser vi också till viss del i bankernas egen rapportering – att de har en god och stigande lönsamhet på bolånen”, säger Finansinspektionens analytiker Henrik Larsson till DI.se.

Skuldsatt till döds

20 Nov

Det tar i genomsnitt 125 år för en bostadsrättsinnehavare att betala av sitt lån i Sverige. Över hälften av storbankernas lån är i dag amorteringsfria, vilket är en förklaring till att så många kunnat buda så vilt och därmed drivit upp bostadspriserna för alla.

En bakgrund till utvecklingen ges av SVTs Rapport som tittar på vad som startade ”lånefesten”:

”Skiftet i den svenska amorteringskulturen har skett på kort tid. Under många årtionden fram till 80-talet betalade svenskarna av sina bostadslån på 30-40 år. Men så avreglerades banksektorn i slutet av 80-talet, på det följde låga räntor och sedan allt lägre amorteringskrav från bankerna. Den statliga bolånebanken SBAB var pådrivande i detta i början av 2000-talet.”

-De här amorteringsfria lånen, att låna utan att amortera, det gör samhället sårbart. Vi skulle vilja komma tillbaka till en sparandekultur i Sverige som vi hade tidigare så vi inte blir så sårbara vid lågkonjunkturer, säger Bostadskreditnämndens bostadsanalytiker Bengt Hansson till SVT.

Styrräntan höjs – bankerna jublar

19 Apr

Imorron väntas Riksbanken höja reporäntan, å det är bankerna glada för. För varje gång styrräntan höjs ökar nämligen gapet mellan bankernas in- och utlåningsräntor. Compricer har räknat ut att rörliga bolån blivit 0,65%-enheter dyrare än riksbankens höjningar motiverar samtidigt som sparräntan höjts 0,35%-enheter mindre än styrräntan. Bankerna förklarar fördyringen av bolåneräntan med att deras upplåningskostnader stiger snabbare än riksbanksräntan.

Så det är inte i första hand utlåningsräntan som är bankernas kassako för tillfället – det är på inlåningen som bankerna ökar sina vinster. Och i takt med att ränteläget stiger så fortsätter den trenden.

-Ja, det ska man nog förvänta sig, säger Finansinspektionens chefsekonom Lars Frisell till TT.

Samtidigt visar annan statistik att svenskarna aldrig haft så mycket pengar på banken, över tusen miljarder kronor som står och tickar till låga räntor.

Men egentligen är det inte konkurrensen mellan bankerna som är för låg, enligt Frisell. Det finns banker som erbjuder betydligt högre sparräntor än det låga snittet. I grunden handlar det om att sparkunderna bryr sig dåligt, det finns på det stora hela för lite att tjäna.

-Vi är fortfarande dåliga på att byta bank och att förhandla, säger Lars Frisell.

Därför består exempelvis bankernas många nollräntekonton.