Arkiv | Sparande RSS feed for this section

”Alla borde ha 2 månadslöner på banken”

5 Jul

Idag höjdes räntan igen och från detaljhandeln kommer signaler om att köpfesten är slut. Finansminister Anders Borg säger i Almedalen att ”en dimma” lagt sig över den ekonomiska återhämtningen. Samtidigt visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar att många svenskar har väldigt lite sparkapital att luta sig mot om det börjar blåsa hårt.

  • En dryg tredjedel har faktiskt 70 000 eller mer sparat.
  • En annan dryg tredjedel av svenskarna har mellan 20 och 70 000 undanstoppat.
  • En knapp tredjedel har mindre än 20 000 sparat.
  • 8% (nästan en halv miljon svenskar) säger att de inte har något sparkapital alls.

När sparexperten Mats Wester från Länsförsäkringar och privatekonomen Erika Pahne från Swedbank gästade Gomorron Sverige så var de bägge överens om att alla borde ha åtminstone 2 månadslöner på banken för oförutsedda utgifter.

Allt fler bloggar om sin plånbok

1 Jul

Privatekonomi och bloggande=sant. GP uppmärksammar de som bloggarna om hur man ska tjäna mera pengar och/eller lyckas spara bättre:

”Att skriva om sin privatekonomi på webben har blivit så vanligt att man kan kalla det en trend. Massor av människor berättar på olika nätsajter om hur de sparar, gnetar och investerar.”

Frågan är bara när det även blir ”comme il faut” att prata öppet om pengar i fikarummet? Där har vi nog en generationsfråga.

Pensionssparare göder finansbranschen

19 Jun

DI intervjuar konsulten Magnus Gewert som tidigare varit försäkringsmäklare. Han hävdar att den stora majoriteten av Sveriges pensionssparare förlorat mångmiljardbelopp på onödig rådgivning och dyra placeringsalternativ. Detta är en kassako för branschen, enligt Gewert, som tar ett räkneexempel:

-Om en arbetsgivare betalar en årlig pensionspremieinbetalning på 8 miljoner kronor till ett försäkringsbolag för 100 av sina anställda så tar branschen ut kostnader på runt 3 miljoner kronor. En högre tjänsteman genererar enkelt över 100 000 kronor om året i intäkter till pensionsbolag, banker och mäklarhus.

Gewert ger inte mycket för försäkringsförmedlarnas försäkran om att de är oberoende. Han är övertygad om att dessa mellanhänder styrs av vilka livbolag som betalar bäst provisioner snarare än vilka förvaltare som skapar bäst avkastning för spararna.

-Om marknaden präglades av oberoende mäklarhus skulle AMF ha fått nästan alla affärer, säger han till DI.

7 av 10 räknar fel på räntan

18 Maj

9 av 10 svenskar säger att de kan det här med privatekonomi bra eller ganska bra, enligt en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Visa, skriver DN. Men på ett räkneexempel om ränta på lån var det ändå nästan 70 procent som angav fel svarsalternativ på följande fråga:

”Om du lånar 10.000 kronor av banken, till 10 procents årsränta, som ska betalas av först efter två år – hur mycket kommer du totalt att behöva betala då?”

A. 11.200 kr B. 12.000 kr C. 12.100 D. 20.000

(Rätt svar: glöm inte beräkna nya räntan utifrån ursprungsbeloppet + första årets ränta, dvs ”C”)

Så lättlurade är vi

5 Maj

Svenskarnas finansiella ”läskunnighet” är låg. En undersökning som Finansinspektionen gjort visar t ex att 41 procent svarade fel på frågan om 1% bankränta med 2% inflation ger mer eller mindre köpkraft för pengarna i slutet av året (fler exempel på SvD.se)

Kunskapsluckorna är oroande med tanke på hur mycket mer ansvar det läggs på medborgarna att planera sin pension och hur mycket vanligare det blir att äga sin bostad.

Man ska inte heller ställa hoppet till unga. DI skriver att de är lika dåliga på att räkna rätt som gamla (som man kan tänka sig fick sin skolning innan det blev nödvändigt att hålla koll på bolån och fondavgifter).

Generellt gäller att ”de med sämre kunskaper sparar mindre, planerar mindre inför pensionen, oftare får problem med krediter och högre finansiella avgifter”, skriver forskaren Johan Almenberg på Expressens debattsida. Han efterlyser bättre mattekunskaper från skolan och reglering av finansiell information som tar hänsyn till kunskapsluckorna. Bara att hålla med.

Robert Östling skriver på Ekonomistas att insikten om att ”financial literacy” är så låg borde få konsekvenser för teoribyggandet inom ekonomi-vetenskapen:

”I en del nationalekonomisk forskning görs hårresande antagande vad gäller rationalitet och framåtblickande, till exempel i modeller för livscykelsparande, och då kan det nog vara nyttigt att få reda på att det bara är drygt två av tre som på rak arm kan dela två miljoner med fem och vet att fondsparande är mindre riskfyllt än sparande i enskilda aktier. ”

Här kan du se vilka frågor Finansinspektionen ställde i sin undersökning och testa dig själv.

”Passiva sparare slår aktiva”

28 Apr

Spiltans vd Per H Börjesson kritiserar i sitt senaste nyhetsbrev ”Sparrebellen” den senaste tidens rapporetering om att aktiva PPM-sparare skulle tjänat mer än de som gjort få omval:

-”Forskningen bygger på statistik från perioden 2000-2008. Denna tidsperiod innehåller  de två största nedgångsperioderna på aktiemarknaden de senaste 100 åren. Det innebär att en PPM placerare som under dessa perioder har gått ur aktiemarknaderna har fått bättre avkastning än de som hela tiden varit exponerad mot aktiemarknaden. Men på lång sikt slår alltid aktier ränteplaceringar.” 

– ”En bra aktivitet är att se över sina PPM-fonder en gång per år. En dålig aktivitet är att anlita PPM-rådgivare som kan byta 45 gånger under ett år. Problemet är att när man uppmanar svenska folket att vara aktiva tror många att framgångsreceptet är att byta hela tiden.”

– ”Forskningssiffrorna tar inte alls någon hänsyn till alla transaktionskostnader som de aktiva PPM-spararna skapar för alla sparare i fonderna… Dessutom har de aktiva PPM-sparare som använt PPM rådgivare drabbats av ytterligare en kostnad på ca 500 kronor varje år. Denna kostnad betalas helt separat men måste givetvis räkna med att man har en alternativ avkastning på dessa kostnader. I Sparrebellen nr 23 förklaras hur en 25-årig PPM-sparare kan få kostnader på 2 000 000 kronor med ränta-på-ränta på PPM-rådgivningsavgiften under 60 år.”

Styrräntan höjs – bankerna jublar

19 Apr

Imorron väntas Riksbanken höja reporäntan, å det är bankerna glada för. För varje gång styrräntan höjs ökar nämligen gapet mellan bankernas in- och utlåningsräntor. Compricer har räknat ut att rörliga bolån blivit 0,65%-enheter dyrare än riksbankens höjningar motiverar samtidigt som sparräntan höjts 0,35%-enheter mindre än styrräntan. Bankerna förklarar fördyringen av bolåneräntan med att deras upplåningskostnader stiger snabbare än riksbanksräntan.

Så det är inte i första hand utlåningsräntan som är bankernas kassako för tillfället – det är på inlåningen som bankerna ökar sina vinster. Och i takt med att ränteläget stiger så fortsätter den trenden.

-Ja, det ska man nog förvänta sig, säger Finansinspektionens chefsekonom Lars Frisell till TT.

Samtidigt visar annan statistik att svenskarna aldrig haft så mycket pengar på banken, över tusen miljarder kronor som står och tickar till låga räntor.

Men egentligen är det inte konkurrensen mellan bankerna som är för låg, enligt Frisell. Det finns banker som erbjuder betydligt högre sparräntor än det låga snittet. I grunden handlar det om att sparkunderna bryr sig dåligt, det finns på det stora hela för lite att tjäna.

-Vi är fortfarande dåliga på att byta bank och att förhandla, säger Lars Frisell.

Därför består exempelvis bankernas många nollräntekonton.