Arkiv | Konsument RSS feed for this section

Svenska bolån dyra i nordisk jämförelse

29 Maj

Nyligen kom Finansinspektionen med sin rapport som visade på att de svenska bankernas lönsamhet från den allt viktigare bolåneverksamheten ligger på rekordhöga nivåer. TT har tittat på hur det ser ut i andra länder för att se om bostadsköparna betalar lika mycket där. Svaret är nej. Det är inte jättelätt att jämföra bankernas redovisning, men helhetsbilden är ändå tydlig:

-Bankernas intjäning på bolån är bäst i Sverige. Om det råder inga tvivel, enligt bankanalytikern Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas. 

”Privatleasing blir inte billigare än så här”

12 Maj

Privatleasing – där du i praktiken hyr bilen av bilfirman och lämnar tillbaka den efter 36 månader – har på sistone blivit bilförsäljarnas viktigaste sätt att driva försäljningen. Ett priskrig som pressat marginalerna hårt har troligtvis nått vägs ände. Det finns flera prisjämförelsesajter för leasing avtal, t ex Leaseonline.se, Jamforleasing.se, Billigastleasing.se. DI.se har talat med Filip Samuelsson på sajten Biloffert.se och han tror att det inte kommer bli billigare än vad det är just nu: Bilmärkena vill självklart försöka ta marknadsandelar så det är en balansgång att inte tappa kunder till någon annan, men jag tror att vi kommer se prishöjningar på runt 500 kronor i månaden på mindre bilar”, säger Filip Samuelsson till DI.se som också varnar för baksidan av privatleasing. Antalet annonser på Blocket med människor som av olika skäl vill komma ur sina avtal, ökar. Man kan inte bara lämna tillbaka bilen hur som helst om man skulle vilja ha en större eller mindre, eller inte har råd att betala längre. Avtalet har den längd det har, och det är också viktigt att kolla upp vilka villkor som gäller om man kör fler mil per år än överenskommet, eller vad som räknas som ”normalt slitage” inför återlämnandet av bilen.

 

Ålandsbanken tar över Allras fonder

5 Maj

Ålandsbanken tar över Allras PPM-fonder. Omkring 13 miljarder kronor i PPM-systemet byter därmed förvaltare, samtidigt som banken ökar sin närvaro i Sverige, skriver DI.se.

Skandalbolaget Allra, som kritiserats hårt för sina höga avgifter och otydliga marknadsföring, och kastats ut ur PPM, har fört en kamp mot Pensionsmyndigheten som slutar i rätten. Utslaget där kan få betydelse för myndighetens försök att ändra spelreglerna för hela branschen, skriver SvD. 

Samtidigt har spararna fått leva i limbo med ständigt nya besked om hur och när de ska få ta ut sina pengar ur Allra-fonderna. Med nya förvaltare i Ålandsbanken kanske det behovet inte känns lika akut. Visar Ålandsbanken upp sig från sin bästa och mest transparenta sida, kanske de rent av kan vinna nya kunder på kuppen om det slutar i positiv PR för banken som har erfarenhet sedan tidigare av att växa kundstocken genom att ta över krisande konkurrenter (någon som minns Kaupthing?).

Ålandsbanken säger att de betalat Allra för att ta över fonderna, dock avslöjar de inte vilket belopp det handlar om. 

Analytikernas värdelösa aktietips

21 Feb

Dagens Industri har granskat hur väl aktieanalytikernas rekommendationer slår ut. Inte så bra. riktigt uselt, faktiskt. Slutsatsen av deras granskning av analytikernas råd för de 29 mest handlade börsbolagen under 00-talet är att man skulle gjort precis tvärtemot deras rekommendationer. Ju fler negativa råd – desto bättre går aktierna!

Slöseri att storhandla

19 Jun

Hushåll som storhandlar slänger nästan dubbelt så mycket mat som de som handlar lite och ofta. Det visar en ny studie från Karlstads universitet. Lagad mat, grönsaker som inte håller sig och förpackningar som inte går att tömma helt är de stora bovarna. Utöver att man i storköpen alltså lockas att köpa på sig mer än man hinner göra av med.

Tjäna 3000 kr med rätt elavtal

1 Jun

Det skiljer just nu upp till 3 000 kronor per år mellan det billigaste och dyraste elbolaget, trots att samma typ av avtal jämförs, enligt jämförelsesajten elpriskollen.se. För villakunder är prisskillnaderna störst för treåriga fastprisavtal. Därnäst kommer ettåriga fastprisavtal medan skillnaden är minst för avtal med rörligt pris. Men även där är skillnaden påtaglig, 1 700 kronor mellan billigast och dyrast.

Google vill att du betalar med plånboken

31 Maj

Det har länge talats om att betala med mobilen. När nu Google ger sig in på området mobila betalningar kan det bli av på riktigt, för i kraft av sin storlek har de lyckats få med sig Mastercard på ett samarbete. Google Wallet ska lanseras i USA i sommar. Tanken är att plånboksappen ska fungera som ett virtuellt kreditkort. Kunden ska kunna betala med telefonen genom att skriva in ett lösenord. Konkurrerande kortjätten Visa har ett liknande system på gång och räknar med att lansera sin tjänst senare i år.

Google hakar även på rabattkupongstrenden genom sin variant Google Offers. Tjänsten ska ge kunder möjlighet att se vilka rabatter som finns direkt i mobilen när de är inne i en viss affär. Men det är inte en andel av den hypade kakan Google i första hand verkar vara ute efter.

– Googles intresse ligger inte i första hand i betalningarna utan i uppgifterna som rör hela konsumtionskedjan, inklusive kuponger, kampanjer och kvitton, säger Charles Golvin, analytiker vid Forrester Research.

Läs mer på DN.se

Tjänstepensionen – vilken röra!

18 Maj

DN har förtjänstfullt gått igenom hur rörigt och svårt det är att få överblick över sin tjänstepension om man råkar ha haft flera arbetsgivare som betalat in till den och samlat på sig flera olika pensionsbolag genom åren. I en artikel konstaterade man att höga fasta och rörliga avgifter för de med ”fribrev” (de som har kapital i konton dit det slutar sättas in nya pengar) kan innebära att pensionskapitalet faktiskt försvinner helt till pensionen. Idag avslutar man artikelserien med att konstatera att det hos politikerna finns en ambition att se till så att överblicken på t ex minpension.se ska bli bättre.

–När vi lägger mer och mer ansvar på den enskilde att utöva inflytande på sin egen pension så är den enda rimliga slutsatsen att det går lätt att få en fullständig bild av hur den faktiskt ser ut, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson till DN.

7 av 10 räknar fel på räntan

18 Maj

9 av 10 svenskar säger att de kan det här med privatekonomi bra eller ganska bra, enligt en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Visa, skriver DN. Men på ett räkneexempel om ränta på lån var det ändå nästan 70 procent som angav fel svarsalternativ på följande fråga:

”Om du lånar 10.000 kronor av banken, till 10 procents årsränta, som ska betalas av först efter två år – hur mycket kommer du totalt att behöva betala då?”

A. 11.200 kr B. 12.000 kr C. 12.100 D. 20.000

(Rätt svar: glöm inte beräkna nya räntan utifrån ursprungsbeloppet + första årets ränta, dvs ”C”)

Så lättlurade är vi

5 Maj

Svenskarnas finansiella ”läskunnighet” är låg. En undersökning som Finansinspektionen gjort visar t ex att 41 procent svarade fel på frågan om 1% bankränta med 2% inflation ger mer eller mindre köpkraft för pengarna i slutet av året (fler exempel på SvD.se)

Kunskapsluckorna är oroande med tanke på hur mycket mer ansvar det läggs på medborgarna att planera sin pension och hur mycket vanligare det blir att äga sin bostad.

Man ska inte heller ställa hoppet till unga. DI skriver att de är lika dåliga på att räkna rätt som gamla (som man kan tänka sig fick sin skolning innan det blev nödvändigt att hålla koll på bolån och fondavgifter).

Generellt gäller att ”de med sämre kunskaper sparar mindre, planerar mindre inför pensionen, oftare får problem med krediter och högre finansiella avgifter”, skriver forskaren Johan Almenberg på Expressens debattsida. Han efterlyser bättre mattekunskaper från skolan och reglering av finansiell information som tar hänsyn till kunskapsluckorna. Bara att hålla med.

Robert Östling skriver på Ekonomistas att insikten om att ”financial literacy” är så låg borde få konsekvenser för teoribyggandet inom ekonomi-vetenskapen:

”I en del nationalekonomisk forskning görs hårresande antagande vad gäller rationalitet och framåtblickande, till exempel i modeller för livscykelsparande, och då kan det nog vara nyttigt att få reda på att det bara är drygt två av tre som på rak arm kan dela två miljoner med fem och vet att fondsparande är mindre riskfyllt än sparande i enskilda aktier. ”

Här kan du se vilka frågor Finansinspektionen ställde i sin undersökning och testa dig själv.