Vi har lärt oss vad GDPR är (många mail i mailboxen från företag man inte visste man hade en relation till…). MIFID2 är en annan bokstavskombination som satt finansjurister i arbete. Och så finns det en till ”bokstavssoppa” som SvD Börsplus Peter Benson uppmärksammar som ”galenskap”: PRIIP. Enligt EU ska alla värdepapper ha ett eget PRIIP-faktablad som bland annat upplyser om förväntad avkastning i olika scenarior. I ett ”neutralt” scenario skall vi informeras att vi kan räkna med 14% avkastning på aktier. Vilket är mer än dubbelt så mycket som man fått lära sig genom åren är rimligt, genom att titta på långa tidsserier av börsernas genomsnittliga avkastning sett över längre tid. Hur kan det komma sig att EU räknar så mycket mer optimistiskt? Och vad skickar det för signaler till småsparare? Istället för att upplysas riskerar de missledas att tro att börsen är mer lönsam och mindre riskfylld än vad den egentligen är. Hur tänkte man här?
Totala skulder privat sektor/BNP (källa: BIS)
Det talas ofta om hur hårt belånade svenskarna är. Något man kan mäta och relativisera på olika sätt beroende på om man vill skrämmas eller lugna. En ny internationell jämförelse visar i alla fall att de svenska hushållen och icke-finansiella företags totala skuld i förhållande till BNP de senaste tio åren har ökat från 150 till 230 procent. Från att ha legat på nivåer kring Euro-området, USA och Japan, är vi numer på topp tre tillsammans med Nederländerna och Norge. Svenska bostads/fastighetslån dominerar också rejält över de rena företagskrediterna, skriver Di.se. Detta i en jämförelse med 40 andra ekonomier vars skulder jämförts i en sammanställning från Bank for International Settlements (extremfallen Irland, Luxemburg och Hong Kong ligger mellan 300-400 procent, snittet för samtliga 43 länder är 150 procent).
