Arkiv | Finansmarknaden RSS feed for this section

”Galenskap” av EU att lova 14% avkastning på börsen

4 Jun

Vi har lärt oss vad GDPR är (många mail i mailboxen från företag man inte visste man hade en relation till…). MIFID2 är en annan bokstavskombination som satt finansjurister i arbete. Och så finns det en till ”bokstavssoppa” som SvD Börsplus Peter Benson uppmärksammar som ”galenskap”: PRIIP. Enligt EU ska alla värdepapper ha ett eget PRIIP-faktablad som bland annat upplyser om förväntad avkastning i olika scenarior. I ett ”neutralt” scenario skall vi informeras att vi kan räkna med 14% avkastning på aktier. Vilket är mer än dubbelt så mycket som man fått lära sig genom åren är rimligt, genom att titta på långa tidsserier av börsernas genomsnittliga avkastning sett över längre tid. Hur kan det komma sig att EU räknar så mycket mer optimistiskt? Och vad skickar det för signaler till småsparare? Istället för att upplysas riskerar de missledas att tro att börsen är mer lönsam och mindre riskfylld än vad den egentligen är. Hur tänkte man här?

Fonden som investerar med AI

21 Maj

Artificiell intelligens tar över allt fler arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor. Kan AI även ersätta fondförvaltaren som försöker hitta vinnaraktier? Fonden ”AI Powered Equity ETF” använder sig av en investeringsrobot som heter Equbot och väljer aktier helt på egen hand. Den trålar genom miljoner nyhetsartiklar, finansiell info, värderingar och annan data för att välja ut 30 till 70 aktier som fonden bör ha. Det finns ingen mänsklig logik i hur den väljer, den spottar ur sig en massa statistiska korrelationer och väljer på grundval av de samband som pekar på en sannolik uppgång. Art Amador, grundare av Equbot, säger till Businessweek att de inte ingriper och försöker korrigera investeringar som verkar konstiga. Roboten måste få jobba för sig själv om den ska funka som det är tänkt: ”Nej, vi går inte in och stoppar den bara för att det den gör inte ser meningsfullt ut för oss”. Funkar det då? Tja, under första halvåret den varit i drift ligger den något efter index. Men det är för kort period för att kunna dra några som helst slutsatser, det krävs ett decennium eller två för att kunna utesluta slumpens påverkan på utfallet. Så alla ni mänskliga fondförvaltare därute som oroar er över att förlora jobbet kan pusta ut i några år till i alla fall.

Ingves: lånerallyt och klimathotet drivs av samma bränsle

27 Jun

I (ännu) en intervju varnar riksbankschef Stefan Ingves för svenskarnas belåning som blir allt värre ju högre bostadspriserna stiger (och räntan fortsätter vara så låg). Till DN’s Birgitta Forsberg säger han att det är samma sak som med global uppvärmning:

”Det kostar något idag för att vi ska undvika katastrofer om fem, tio, tjugo år. Men de som röstar om tjugo år är inte tillfrågade och politikerna vill inte ta kostnaden nu”

Och så tiotusenmiljarders-frågan ”När tror du det kraschar?”

”Man kan aldrig veta när eller om det kraschar, men ju mer lån i ekonomin desto större risk”

Jämförelsen med att göra något åt klimatförändringarna är intressant. Det kräver ju en hel del stålsättande idag för att vinna på det först imorgon. En klassiskt svår gren för det mänskliga psyket som ofta inte ens tar sig över startblocket innan ”njutningshjärnan” vinner över ”plikthjärnan”. Något alla som försökt sig på bantning är medvetna om. Vår hjärna suger på att diskontera framtiden. Och flockbeteendet vaggar in oss i tryggheten av att det ändå inte kan vara helt fel väg vi åker på. 

Var det inte någon rapport nyligen om att bostadspriserna skulle fortsätta upp 5%/år de kommande fem åren? Och det är ju ovanligt kallt i fjällen just nu med mycket snö mitt i sommaren. Äh, en pralin till kan väl inte skada..?

Etiketter:, ,

Pallplats för Sverige på farliga listan

15 Jun

Totala skulder privat sektor/BNP (källa: BIS)

Totala skulder privat sektor/BNP (källa: BIS)


Det talas ofta om hur hårt belånade svenskarna är. Något man kan mäta och relativisera på olika sätt beroende på om man vill skrämmas eller lugna. En ny internationell jämförelse visar i alla fall att de svenska hushållen och icke-finansiella företags totala skuld i förhållande till BNP de senaste tio åren har ökat från 150 till 230 procent. Från att ha legat på nivåer kring Euro-området, USA och Japan, är vi numer på topp tre tillsammans med Nederländerna och Norge. Svenska bostads/fastighetslån dominerar också rejält över de rena företagskrediterna, skriver Di.se. Detta i en jämförelse med 40 andra ekonomier vars skulder jämförts i en sammanställning från Bank for International Settlements (extremfallen Irland, Luxemburg och Hong Kong ligger mellan 300-400 procent, snittet för samtliga 43 länder är 150 procent).

Svenska bolån dyra i nordisk jämförelse

29 Maj

Nyligen kom Finansinspektionen med sin rapport som visade på att de svenska bankernas lönsamhet från den allt viktigare bolåneverksamheten ligger på rekordhöga nivåer. TT har tittat på hur det ser ut i andra länder för att se om bostadsköparna betalar lika mycket där. Svaret är nej. Det är inte jättelätt att jämföra bankernas redovisning, men helhetsbilden är ändå tydlig:

-Bankernas intjäning på bolån är bäst i Sverige. Om det råder inga tvivel, enligt bankanalytikern Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas. 

Etiketter:

Bankerna tar ut rekordmycket för bolånen

9 Maj

Finansinspektionens senaste rapport över bankernas bruttomarginaler på bolån, som mäter bankernas faktiska utlåningsränta minus deras finansieringskostnad, visar att de skär emellan rekordmycket. 

”Det förefaller som att bankerna prissätter bolånen lite högre vad gäller bruttomarginalen. Det ser vi också till viss del i bankernas egen rapportering – att de har en god och stigande lönsamhet på bolånen”, säger Finansinspektionens analytiker Henrik Larsson till DI.se.

Etiketter:

Analytikernas värdelösa aktietips

21 Feb

Dagens Industri har granskat hur väl aktieanalytikernas rekommendationer slår ut. Inte så bra. riktigt uselt, faktiskt. Slutsatsen av deras granskning av analytikernas råd för de 29 mest handlade börsbolagen under 00-talet är att man skulle gjort precis tvärtemot deras rekommendationer. Ju fler negativa råd – desto bättre går aktierna!

Fondjättarna köper dyrt och säljer billigt

3 Okt

Henrik Mitelman gör ett skarpsynt inlägg i debatten om robothandel och krisande livbolag. Han ifrågasätter varför livbolagen ska tvingas följa vad han tycker är stelbenta regler som tvingar dem att sälja aktier bara för att räntan är så låg idag. Det leder till att livbolagen automatiskt ”tvingas sälja aktier när de reas ut och köpa tillbaka dem när de är dyrare”. Dessutom menar Mitelman att agerandet förstärker kasten på börsen mer än vad några börsrobotar kan åstadkomma ,”när livbolagen blir aggressiva säljare på botten och köpare på toppen”.

 

Sanningen om börsen

6 Sep

Affärsvärldens chefredaktör Jon Åsberg varnar för övertro på att börsen ska gå upp i långa loppet. Å andra sidan listar Spiltans sparekonom Niklas Larsson några gamla tumregler på börsen som håller än, trots att det verkar som att alla normala ”lagar” upphört att gälla i finanskaoset:

Tumregel 1: Pengar som ska användas de kommande 1-2 åren ska aldrig vara placerade i aktier eller aktiefonder.

Tumregel 2: Det är hopplöst att tajma marknaden.

Tumregel 3: ”You should be greedy when everyone else is afraid”.

I huvudsak kloka råd, även om tumregel 1 snarare handlar om att inte placera på börsen med mindre än 5-10 års sparhorisont.

Lyssna för övrigt på Leif GW Persson och Peter Malmqvists battle i P1 Morgon under rubriken ”Kan man förutspå börsen”.

 

 

Barnsligt lätt att förstå världens kris

23 Aug

Det är inte så konstigt egentligen att vi hamnat där vi hamnat. Finanskrisen handlar i grund och botten om att  vi allt för länge lånat till vår konsumtion i den gamla ”rika” delen av världen, precis som finansmarknadsminister Peter Norman förklarade det på en ”femårings nivå” i en Svd-intervju nyligen: ”det är inte bra om länder inte kan få plus och minus att gå ihop”. Nu kommer den sura notan. Eller som Johan Norberg skriver på DN Debatt: ”Vi kom aldrig ur krisen, vi sköt bara upp den. ”

Andreas Cervenka har skrivit en föredömligt pedagogisk genomgång av problemen som ledde fram till världsekonomin haltar som den gör nu:

”Den brittiska centralbanken Bank of England konstaterar i en rapport att ända sedan 1971, då USA övergav dollarns koppling till guldet och valutasamarbetet Bretton Woods kapsejsade, har dessa obalanser i världshandeln ökat dramatiskt, liksom -som av en händelse- förekomsten av bank- och finanskriser. Även om enskilda länder, oavsett om de haft underskott eller överskott, agerat rationellt ur egen synvinkel har slutresultatet för världsekonomin blivit mindre roligt… Men så länge obalanserna består försvinner knappast krisen. Eller som en femåring kanske skulle ha uttryckt saken: Om man vill köpa fina saker måste man sälja några också.”

Det finns ingen gratis lunch, gamla ekonomiska grundlagar tenderar att till slut alltid vinna över nya teorier om ”superkonjunkturer” och förhoppningar om att tillgångspriser ska kunna stiga mot himlen. Det grundläggande förhållandet att ”plus och minus måste gå ihop” är så enkelt att en femåring hade sett krisen komma. Kanske enbart en femåring har den förmågan. Barn komplicerar inte saker och ting mer än nödvändigt, utan ställer de enkla, grundläggande frågorna.Var det inte ett barn som avslöjade att kejsaren var naken?

← Older Entries