Arkiv | Börsen RSS feed for this section

”Galenskap” av EU att lova 14% avkastning på börsen

4 Jun

Vi har lärt oss vad GDPR är (många mail i mailboxen från företag man inte visste man hade en relation till…). MIFID2 är en annan bokstavskombination som satt finansjurister i arbete. Och så finns det en till ”bokstavssoppa” som SvD Börsplus Peter Benson uppmärksammar som ”galenskap”: PRIIP. Enligt EU ska alla värdepapper ha ett eget PRIIP-faktablad som bland annat upplyser om förväntad avkastning i olika scenarior. I ett ”neutralt” scenario skall vi informeras att vi kan räkna med 14% avkastning på aktier. Vilket är mer än dubbelt så mycket som man fått lära sig genom åren är rimligt, genom att titta på långa tidsserier av börsernas genomsnittliga avkastning sett över längre tid. Hur kan det komma sig att EU räknar så mycket mer optimistiskt? Och vad skickar det för signaler till småsparare? Istället för att upplysas riskerar de missledas att tro att börsen är mer lönsam och mindre riskfylld än vad den egentligen är. Hur tänkte man här?

Annonser

Fonden som investerar med AI

21 Maj

Artificiell intelligens tar över allt fler arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor. Kan AI även ersätta fondförvaltaren som försöker hitta vinnaraktier? Fonden ”AI Powered Equity ETF” använder sig av en investeringsrobot som heter Equbot och väljer aktier helt på egen hand. Den trålar genom miljoner nyhetsartiklar, finansiell info, värderingar och annan data för att välja ut 30 till 70 aktier som fonden bör ha. Det finns ingen mänsklig logik i hur den väljer, den spottar ur sig en massa statistiska korrelationer och väljer på grundval av de samband som pekar på en sannolik uppgång. Art Amador, grundare av Equbot, säger till Businessweek att de inte ingriper och försöker korrigera investeringar som verkar konstiga. Roboten måste få jobba för sig själv om den ska funka som det är tänkt: ”Nej, vi går inte in och stoppar den bara för att det den gör inte ser meningsfullt ut för oss”. Funkar det då? Tja, under första halvåret den varit i drift ligger den något efter index. Men det är för kort period för att kunna dra några som helst slutsatser, det krävs ett decennium eller två för att kunna utesluta slumpens påverkan på utfallet. Så alla ni mänskliga fondförvaltare därute som oroar er över att förlora jobbet kan pusta ut i några år till i alla fall.

Allt fler sparar smart – har du också dessa fonder?

15 Maj

Aldrig förr har så mycket av fondspararnas pengar placerats i indexfonder. Under årets första fyra månader landade nysparandet i aktiefonder på 23,6 miljarder kronor varav 20,3 miljarder gick till indexfonder. Den högsta summan sedan Fondbolagens förening började mäta flödena 2010, skriver Di.se. Av det samlade fondsparandet i Sverige står nu indexfonder för cirka 15%.

Indexfonder har de lägsta avgifterna, då de är billigast i drift. De följer slaviskt börsens index, inga analytiker som försöker hitta ”vinnaraktier” behöver avlönas (eftersom de fonder som försöker sig på att slå index misslyckas i 9 fall av 10, kanske det inte är så stor poäng med att avlöna dem heller?). Enda nackdelen är att det är lika spännande som att se färg torka. 

Enligt Claes Hemberg, är det framförallt mer välbeställda sparare som väljer indexfonder och 63 procent av de Avanzakunder som har minst 3 miljoner kronor på kontot äger indexfonder. Motsvarande siffra för personer med mindre än 3 miljoner på kontot ligger på 21 procent, berättar han för Di.se.

Tjejer som gillar aktier

12 Maj

Aktier har länge varit en mansdominerad värld. Mest män som handlar och det är mest manliga experter som uttalar sig i media. Det har länge varit så illa att det kunde låta som när Christina Engelen vid 18 års ålder fick höra av sin bankman att ”aktier var för riskfyllt och inget för tjejer”. Det gjorde att hon höll intresset för sig själv, och ”smygläste DI på toan på jobbet”, som hon berättar för Svd.se. Nu driver hon Facebook-gruppen ”Tjejer som gillar aktier” och för Svd förklarar hon vad som fick henne att starta den:

-Jag saknade ett diskussionsforum med andra kvinnor. Det fanns massor med grupper men väldigt få kvinnor kom till tals i dem. Om det var frivilligt eller om det trycktes undan vet jag inte riktigt, men det råder en viss jargong i de här grupperna. Säger man minsta lilla fel kan man bli ganska illa bemött.

Nu har gruppen över 10 000 medlemmar. Svd har även talat med folk inom branschen som intygar att antalet kvinnor som intresserar sig för aktier ökar, och att det sannolikt beror på aktiviten i sociala medier.

Ålandsbanken tar över Allras fonder

5 Maj

Ålandsbanken tar över Allras PPM-fonder. Omkring 13 miljarder kronor i PPM-systemet byter därmed förvaltare, samtidigt som banken ökar sin närvaro i Sverige, skriver DI.se.

Skandalbolaget Allra, som kritiserats hårt för sina höga avgifter och otydliga marknadsföring, och kastats ut ur PPM, har fört en kamp mot Pensionsmyndigheten som slutar i rätten. Utslaget där kan få betydelse för myndighetens försök att ändra spelreglerna för hela branschen, skriver SvD. 

Samtidigt har spararna fått leva i limbo med ständigt nya besked om hur och när de ska få ta ut sina pengar ur Allra-fonderna. Med nya förvaltare i Ålandsbanken kanske det behovet inte känns lika akut. Visar Ålandsbanken upp sig från sin bästa och mest transparenta sida, kanske de rent av kan vinna nya kunder på kuppen om det slutar i positiv PR för banken som har erfarenhet sedan tidigare av att växa kundstocken genom att ta över krisande konkurrenter (någon som minns Kaupthing?).

Ålandsbanken säger att de betalat Allra för att ta över fonderna, dock avslöjar de inte vilket belopp det handlar om. 

Unga nobbar PPM

2 Maj

Förtroendet för premiepensionssystemet, PPM, minskar och allt fler struntar i att göra ett aktivt val, det visar en doktorsavhandling från Lunds universitet. Och det finns fler orsaker till att många inte väljer, säger forskaren Erika Werner till Sveriges Radio
Många unga tvivlar på att dagens system ens finns kvar när de själva går i pension, skriver SVT

Kalendereffekten som vinner på börsen

2 Maj

Affärsvärlden skriver om data som JP Morgan sammanställt som visar att den mörka delen av året oftast är den mest lönsamma. Affärsvärlden har gjort motsvarande analys för Stockholmsbörsen under perioden 1950–2011 och kan konstatera att mönstret står sig riktigt väl även här. ”100 kronor investerade i Affärsvärldens generalindex under maj till oktober varje år har bara resulterat i 130 kronor under den drygt 60-åriga perioden. Investerare som i stället haft en indexposition under november till april hade vid periodens slut nästan 21 500 kronor.”