Ingves: lånerallyt och klimathotet drivs av samma bränsle

27 Jun

I (ännu) en intervju varnar riksbankschef Stefan Ingves för svenskarnas belåning som blir allt värre ju högre bostadspriserna stiger (och räntan fortsätter vara så låg). Till DN’s Birgitta Forsberg säger han att det är samma sak som med global uppvärmning:

”Det kostar något idag för att vi ska undvika katastrofer om fem, tio, tjugo år. Men de som röstar om tjugo år är inte tillfrågade och politikerna vill inte ta kostnaden nu”

Och så tiotusenmiljarders-frågan ”När tror du det kraschar?”

”Man kan aldrig veta när eller om det kraschar, men ju mer lån i ekonomin desto större risk”

Jämförelsen med att göra något åt klimatförändringarna är intressant. Det kräver ju en hel del stålsättande idag för att vinna på det först imorgon. En klassiskt svår gren för det mänskliga psyket som ofta inte ens tar sig över startblocket innan ”njutningshjärnan” vinner över ”plikthjärnan”. Något alla som försökt sig på bantning är medvetna om. Vår hjärna suger på att diskontera framtiden. Och flockbeteendet vaggar in oss i tryggheten av att det ändå inte kan vara helt fel väg vi åker på. 

Var det inte någon rapport nyligen om att bostadspriserna skulle fortsätta upp 5%/år de kommande fem åren? Och det är ju ovanligt kallt i fjällen just nu med mycket snö mitt i sommaren. Äh, en pralin till kan väl inte skada..?

Annonser

Pallplats för Sverige på farliga listan

15 Jun

Totala skulder privat sektor/BNP (källa: BIS)

Totala skulder privat sektor/BNP (källa: BIS)


Det talas ofta om hur hårt belånade svenskarna är. Något man kan mäta och relativisera på olika sätt beroende på om man vill skrämmas eller lugna. En ny internationell jämförelse visar i alla fall att de svenska hushållen och icke-finansiella företags totala skuld i förhållande till BNP de senaste tio åren har ökat från 150 till 230 procent. Från att ha legat på nivåer kring Euro-området, USA och Japan, är vi numer på topp tre tillsammans med Nederländerna och Norge. Svenska bostads/fastighetslån dominerar också rejält över de rena företagskrediterna, skriver Di.se. Detta i en jämförelse med 40 andra ekonomier vars skulder jämförts i en sammanställning från Bank for International Settlements (extremfallen Irland, Luxemburg och Hong Kong ligger mellan 300-400 procent, snittet för samtliga 43 länder är 150 procent).

Svenska bolån dyra i nordisk jämförelse

29 Maj

Nyligen kom Finansinspektionen med sin rapport som visade på att de svenska bankernas lönsamhet från den allt viktigare bolåneverksamheten ligger på rekordhöga nivåer. TT har tittat på hur det ser ut i andra länder för att se om bostadsköparna betalar lika mycket där. Svaret är nej. Det är inte jättelätt att jämföra bankernas redovisning, men helhetsbilden är ändå tydlig:

-Bankernas intjäning på bolån är bäst i Sverige. Om det råder inga tvivel, enligt bankanalytikern Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas. 

Har du också missat det enkla sättet att få ned boräntan?

17 Maj

Knappt en av tio bolånetagare  använder jämförelsepriset, snitträntan, för att pruta på räntan. Det visar en Sifo-undersökning på uppdrag av Avanza. Bäst på att utnyttja ”snitträntan” som prutningsargument är de med högre inkomster. 

Sedan 2015 kräver lagen att bankerna redovisar snitträntan på nätet. Läs mer på Hembergs blogg. Han tipsar där om hur mycket lägre än snitträntan du också bör kunna gå innan du kan känna dig nöjd!

Här listar Compricer aktuella snitträntor.

”Stor risk för ras på svensk bostadsmarknad”

16 Maj

Investmentbanken Goldman Sachs listar G10-länderna med störst risk för prisfall på bostadsmarknaden och Sverige kommer på andra plats (35% risk för ras inom två år) efter Nya Zeeland (40%). De tittar på saker som bopriser/hyreskostnad, bopriser/inflation och bopriser/inkomstutveckling för att komma fram till det. Även om modellen varnar för ras lite för ofta, erkänner man, anser man det vara ett vettigt sätt att sätta prisutvecklingen i perspektiv. Goldman Sachs noterar vidare att Sverige och Nya Zeeland går mot ökad efterfrågan på bostäder, bl a på grund av invandring, medan investmentbanken menar att det byggts för mycket i Norge och Kanada. 

Läs mer hos Bloomberg.com

Allt fler sparar smart – har du också dessa fonder?

15 Maj

Aldrig förr har så mycket av fondspararnas pengar placerats i indexfonder. Under årets första fyra månader landade nysparandet i aktiefonder på 23,6 miljarder kronor varav 20,3 miljarder gick till indexfonder. Den högsta summan sedan Fondbolagens förening började mäta flödena 2010, skriver Di.se. Av det samlade fondsparandet i Sverige står nu indexfonder för cirka 15%.

Indexfonder har de lägsta avgifterna, då de är billigast i drift. De följer slaviskt börsens index, inga analytiker som försöker hitta ”vinnaraktier” behöver avlönas (eftersom de fonder som försöker sig på att slå index misslyckas i 9 fall av 10, kanske det inte är så stor poäng med att avlöna dem heller?). Enda nackdelen är att det är lika spännande som att se färg torka. 

Enligt Claes Hemberg, är det framförallt mer välbeställda sparare som väljer indexfonder och 63 procent av de Avanzakunder som har minst 3 miljoner kronor på kontot äger indexfonder. Motsvarande siffra för personer med mindre än 3 miljoner på kontot ligger på 21 procent, berättar han för Di.se.

”Privatleasing blir inte billigare än så här”

12 Maj

Privatleasing – där du i praktiken hyr bilen av bilfirman och lämnar tillbaka den efter 36 månader – har på sistone blivit bilförsäljarnas viktigaste sätt att driva försäljningen. Ett priskrig som pressat marginalerna hårt har troligtvis nått vägs ände. Det finns flera prisjämförelsesajter för leasing avtal, t ex Leaseonline.se, Jamforleasing.se, Billigastleasing.se. DI.se har talat med Filip Samuelsson på sajten Biloffert.se och han tror att det inte kommer bli billigare än vad det är just nu: Bilmärkena vill självklart försöka ta marknadsandelar så det är en balansgång att inte tappa kunder till någon annan, men jag tror att vi kommer se prishöjningar på runt 500 kronor i månaden på mindre bilar”, säger Filip Samuelsson till DI.se som också varnar för baksidan av privatleasing. Antalet annonser på Blocket med människor som av olika skäl vill komma ur sina avtal, ökar. Man kan inte bara lämna tillbaka bilen hur som helst om man skulle vilja ha en större eller mindre, eller inte har råd att betala längre. Avtalet har den längd det har, och det är också viktigt att kolla upp vilka villkor som gäller om man kör fler mil per år än överenskommet, eller vad som räknas som ”normalt slitage” inför återlämnandet av bilen.