Enhörning fick 19 horn – blev amerikansk

18 Maj

Amerikanska Paypal köper Izettle för 19 miljarder. Nästan dubbelt så mycket som svenska Izettle värderats till inför att börsnoteras.

Izettles grundare Jacob de Geer säger till TT att skälet till försäljningen inte är dollar utan att ”det här är en ny start och jag tycker det är underbart”. När jag intervjuade de Geer för några år sen berättade han om hur resan startade. Med att hans dåvarande fru skulle sälja saker på en mässa och klagade på att det var så svårt att få en kortterminal och att terminalföretaget tog så hög avgift att det knappt lönade sig om man inte hade stor omsättning. Resten är historia. Det brukar heta så, och så tror man att det var raka vägen till succén. Men självklart inte så. Bankerna var emot dem och det krävdes mycket teknikutveckling. Det går igen i nästan alla enhörningshistorier: det räcker inte med en bra idé, det krävs en sjuhelvetes enträgen entreprenör (eller flera) och skarpa tekniker som kan göra verklighet av idéerna. Kapital vid rätt tidpunkt osv är väl inte att förglömma. Läs gärna Kina Zeidlers bok ”Det svenska techundret” för en närgången inblick i hur bolag som Spotify och Klarna tog sig dit de är idag.

Paypals köp av Izettle följer på flera andra uppköp av svenska teknikbolag:

Spotify: Musikstreamingtjänsten grundades 2006 av Daniel Ek och Martin Lorentzon. Vid börsnoteringen i New York i början på april värderades bolaget till ungefär 250 miljarder kronor.

Skype: Internettelefonibolaget grundades 2003 av Niklas Zennström och Janus Friis. 2005 betalade Ebay närmare 20 miljarder kronor för bolaget men två år senare tvingades bolaget skriva ner värdet med 6 miljarder kronor, enligt Svenska Dagbladet 2011 då Microsoft slutligen köpte företaget.

Mojang: Datorspelsföretaget grundades 2009 av Markus Persson, även kallad Notch. Bolagets succé grundar sig huvudsakligen på spelet Minecraft. 2014 köptes företaget av Microsoft för 2,5 miljarder dollar, ungefär 22 miljarder kronor i dagens penningvärde.

King: Bolaget grundades 2003 och ligger bakom spelet Candy Crush Saga. När företaget såldes till amerikanska Activision Blizzard år 2015 för cirka 50 miljarder kronor skrev Dagens Industri att grundarna Sebastian Knutsson, Thomas Hartwig, Patrik Stymne, Riccardo Zacconi och Lars Markgren alla blev miljardärer – förutom Thomas Hartwig som ”hamnade strax under miljardstrecket”.

Klarna: Betaltjänstföretaget Klarna grundades 2005 av Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson. Företaget har ännu inte köpts upp eller börsintroducerats men i början på 2018 skrev Svenska Dagbladet att Klarna kan vara på väg till börsen under innevarande år. Vid en finansieringsrunda sommaren 2017 ska bolaget ha värderats till cirka 20 miljarder kronor.

Annonser

Bostadsbyggandet bromsar

24 Apr

Avkylningen av bostadsmarknaden går snabbt. I Stockholm lämnar flera bostadsutvecklare tillbaka mark till kommunen.

Lennart Weiss, direktör på byggbolaget Veidekke, räknar med att bostadsbyggandet minskar med 25–30 procent kommande år. Veidekke sålde 75 procent färre bostäder i Sverige under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period förra året, skriver Dagens Nyheter.

-Jag har aldrig varit med om en sådan inbromsning, säger Lennart Weiss till tidningen.

Bakgrunden är att bankerna ställer hårdare krav på låntagare samtidigt som Finansinspektionen infört lånekrav och amorteringskrav.

Prisfallet har lett till att flera bostadsutvecklare drar sig ur avtal och lämnar tillbaka mark till Stockholms stad, rapporterar Dagens industri.

Systerbolagen Järntorget och Abacus backar från projekt i Hagastaden i Stockholm som omfattar sammanlagt 300 lägenheter. Abacus vd Josa Lundbäck säger att risken har blivit för stor.

Flera aktörer på byggmarknaden som Di talat med spår att betydligt mer mark kommer att återlämnas till Stockholms stad. De höga markpriserna gör att kalkylerna spricker när marknaden viker. Totalt finns i Stockholms stad närmare 50 000 markanvisningar där det saknas skarpa avtal och där byggbolagen har en chans att dra sig ut, skriver Di.

Världens dyraste tweet: 10 miljarder

23 Feb

Kylie Jenner är influencer. Och snacka om påverkan, för efter att hon twittrat ut att det var länge sen hon använde Snapchat, försvann 1,3 miljarder dollar i börsvärde. Många av Jenners nära 25 miljoner följare på Twitter höll med om att omgörningen av Snap inte är bra och enligt Bloomberg fick det analytiker på Wall Street att rekommendera ”sälj” för aktien, som rasade 6,1 procent.

Dålig koll på amorteringskravet

23 Feb

Många svenskar har ingen koll på vad det nya strängare amorteringskravet innebär, visar två enkäter.

Från 1 mars blir det tuffare att låna till bostaden, speciellt till dyrare bostäder i storstäderna. Då kommer det att krävas mer amortering, en procent ytterligare, om lånet överstiger 4,5 gånger inkomsten före skatt.

Tre av tio säger i en enkät beställd av Fastighetsbyrån att de inte känner till hur reglerna är utformade. Fyra av tio svarar samma sak i en undersökning på uppdrag av Nordea.

Fyra av tio i Nordeastudien spår också fallande bostadspriser till följd av de skärpta amorteringskraven.

Fastighetsbyråns undersökning visar också att en hel del kommer att dra sig för att flytta, på grund av amorteringskravet:
”Vissa av de som äger sitt boende i dag drar sig för att byta bostad på grund av högre kostnader”, skriver Fastighetsbyråns vd Johan Engström.

Ingves: lånerallyt och klimathotet drivs av samma bränsle

27 Jun

I (ännu) en intervju varnar riksbankschef Stefan Ingves för svenskarnas belåning som blir allt värre ju högre bostadspriserna stiger (och räntan fortsätter vara så låg). Till DN’s Birgitta Forsberg säger han att det är samma sak som med global uppvärmning:

”Det kostar något idag för att vi ska undvika katastrofer om fem, tio, tjugo år. Men de som röstar om tjugo år är inte tillfrågade och politikerna vill inte ta kostnaden nu”

Och så tiotusenmiljarders-frågan ”När tror du det kraschar?”

”Man kan aldrig veta när eller om det kraschar, men ju mer lån i ekonomin desto större risk”

Jämförelsen med att göra något åt klimatförändringarna är intressant. Det kräver ju en hel del stålsättande idag för att vinna på det först imorgon. En klassiskt svår gren för det mänskliga psyket som ofta inte ens tar sig över startblocket innan ”njutningshjärnan” vinner över ”plikthjärnan”. Något alla som försökt sig på bantning är medvetna om. Vår hjärna suger på att diskontera framtiden. Och flockbeteendet vaggar in oss i tryggheten av att det ändå inte kan vara helt fel väg vi åker på. 

Var det inte någon rapport nyligen om att bostadspriserna skulle fortsätta upp 5%/år de kommande fem åren? Och det är ju ovanligt kallt i fjällen just nu med mycket snö mitt i sommaren. Äh, en pralin till kan väl inte skada..?

Pallplats för Sverige på farliga listan

15 Jun

Totala skulder privat sektor/BNP (källa: BIS)

Totala skulder privat sektor/BNP (källa: BIS)


Det talas ofta om hur hårt belånade svenskarna är. Något man kan mäta och relativisera på olika sätt beroende på om man vill skrämmas eller lugna. En ny internationell jämförelse visar i alla fall att de svenska hushållen och icke-finansiella företags totala skuld i förhållande till BNP de senaste tio åren har ökat från 150 till 230 procent. Från att ha legat på nivåer kring Euro-området, USA och Japan, är vi numer på topp tre tillsammans med Nederländerna och Norge. Svenska bostads/fastighetslån dominerar också rejält över de rena företagskrediterna, skriver Di.se. Detta i en jämförelse med 40 andra ekonomier vars skulder jämförts i en sammanställning från Bank for International Settlements (extremfallen Irland, Luxemburg och Hong Kong ligger mellan 300-400 procent, snittet för samtliga 43 länder är 150 procent).

Svenska bolån dyra i nordisk jämförelse

29 Maj

Nyligen kom Finansinspektionen med sin rapport som visade på att de svenska bankernas lönsamhet från den allt viktigare bolåneverksamheten ligger på rekordhöga nivåer. TT har tittat på hur det ser ut i andra länder för att se om bostadsköparna betalar lika mycket där. Svaret är nej. Det är inte jättelätt att jämföra bankernas redovisning, men helhetsbilden är ändå tydlig:

-Bankernas intjäning på bolån är bäst i Sverige. Om det råder inga tvivel, enligt bankanalytikern Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas.